För ungefär en vecka sedan var det en brand på Sjungande Dalen där en 25-åring fick livshotande skador.I helgen berättade mamma att det förmodligen var en klasskompis till mig från grunskolan som dött. Idag fick jag det bekräftat då dödsanonsen var i tidningen.
Han var ingen jag personligen umgicks så mycket med men han var en glad kille minns jag. Lite av klassens clown när vi gick i 6an kan jag minnas. Men det känns lite konstigt. Jag har inte varit med om att någon jag känner dött, förutom mor- och farföräldrar. Det känns lite som att man tror de händer andra men inte mig.
Men samtidigt får man ta det onda med det goda och se de som att han kanske fick det bättre så här än om han hade överlevt med stora skador. Men det är ju sånt jag inte vet så jag ska inte yttra mig så mycket om det. Trist är det i alla fall!
Mina tankar går till familjen och hans närmaste kompisar.
Fy så hemskt! Det är väl ändå inte meningen att man ska överleva sina barn!? Men tyvärr blir de inte alltid som man tänkt det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar